Företagskultur har stor inverkan på säkerheten

– Bestraffar du dem som gör fel skapar du en skadlig tysthetskultur.

Det var ett av budskapen när professor Claes Tingvall besökte Vossloh i Ystad för att inspirera till ännu högre säkerhet.

– För oss människor är det lätt att ge sig ut på jakt efter en syndabock. Så är hela vårt rättssamhälle uppbyggt. Men om man arbetar med säkerhet så är det osedvanligt puckat. För vem får då lust att berätta något nästa gång som något går fel, säger Claes Tingvall.

På Vossloh har man i många år jobbat med att öka säkerheten för att minimera antalet olyckor. Som ett led i detta arbete bjöd man i januari år 2018 in säkerhetsgurun Claes Tingvall, adjungerad professor i trafiksäkerhet vid Chalmers tekniska högskola, tidigare säkerhetsdirektör på Trafikverket och upphovsmakaren bakom nollvisionen för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige som antogs av riksdagen år 1997.

Under besöket i Vosslohs fabrik i Ystad så deltog han bland annat i en workshop där han delade med sig av sin kunskap om säkerhet – och om hur företagskulturer har en stor inverkan på säkerheten.

Hjältekulturer en fara för verksamheten

Claes Tingvall har i sitt yrkesliv stött på många organisationer där det råder en hjältekultur, som han kallar det. Det är kulturer som bland annat innebär att man ska lösa problem så snabbt som möjligt – även om den snabba lösningen är mycket riskfylld.

– Inom en hjältekultur så ska inget gå fel. Och om det gör det så ska man fixa det snabbt och enkelt, även om det är förenat med stora risker som exempelvis tåg som far fram och tillbaka bredvid arbetsplatsen. En sådan kultur är farlig och gör att folk dör.

I hjältekulturen bestraffar man även dem som gör misstag, vilket är ett kardinalfel enligt Claes Tingvall.

– Försök inte att hitta en syndabock. Folk slutar inte göra fel för det, de slutar bara berätta hur det egentligen är. Sådana bestraffande kulturerna går det dåligt för.

I organisationer där det råder hjältekulturer är det lätt att tro att allting fungerar bra. Men där finns mängder med problem som aldrig kommer upp till ytan eftersom alla håller tyst.

– Vi på Vossloh har själva gjort en resa bort från en sådan kultur. Men även om vi har fått igång en kulturförändring, där medvetenheten om risker nu är stor, så har vi ännu inte fått de resultat vi vill ha. För att komma lite längre i arbetet så bjöd vi in Claes Tingvall, säger Susanne Klyft, chef för miljö, hälsa och säkerhet på Vossloh.

Bygg en bättre kultur

För att slippa en tysthetskultur där ingen berättar om risker och potentiella olyckor så måste man vara systematisk och vetenskaplig. Alla säkerhetssystem måste utgå från hur människor faktiskt är, inte hur man tycker att de borde vara. Det kräver även att ledare, formella såväl som informella, är säkerhetsmedvetna.

– Ledare som har auktoritet inom organisationen spelar en enorm roll för att forma normerna i verksamheten. Det gäller i allra högsta grad normer om säkerhet, säger Claes Tingvall.

Istället för att leta enskilda syndabockar när en olycka inträffar så måste man försöka lära sig av incidenten och gå uppströms i organisationen för att förstå hur det varit möjligt för olyckan att inträffa från första början. Man måste även fundera på vad man ger beröm för.

– Om vi berömmer någon för att ha fått iväg en akutleverans till en kund med kort varsel trots många riskmoment, berömmer vi rätt sak då eller ger vi näring till riskfyllda beteenden, frågar Susanne Klyft retoriskt och fortsätter:

– För ett halvår sedan så hade vi nog inte sett detta själva. Då hade vi en leverans som fick gå före säkerhetstänket. Det resulterade i en olycka där en medarbetare skadade sig allvarligt i fingret. Istället borde vi haft en struktur där produktionsledningen står mellan leveransansvariga och produktionen så att medarbetaren inte pressas till att ta onödiga risker.

Under år 2017 fick Vossloh in 250 rapporter på osäkra situationer. – Det var jättebra, 100 stycken fler än målet. För ju fler rapporter vi får in desto fler åtgärder kan vi ta för att förhindra att det händer olyckor i framtiden. Att vi får in så många rapporter visar att vi har en hög säkerhetsmedvetenhet i bolaget, säger Susanne Klyft.

Under år 2017 fick Vossloh in 250 rapporter på osäkra situationer.
Det var jättebra, 100 stycken fler än målet. För ju fler rapporter vi får in desto fler åtgärder kan vi ta för att förhindra att det händer olyckor i framtiden. Att vi får in så många rapporter visar att vi har en hög säkerhetsmedvetenhet i bolaget, säger Susanne Klyft.

Susanne Klyft, vad fick ni ut av Claes Tingvalls besök?
– Det var fantastiskt att få hit en erfaren guide som själv har upplevt motgångar och som kan berätta vad han hade gjort annorlunda om han fick chansen igen. Han guidade oss och väckte nya tankar. Vi fick insikter och ny förståelse som kommer att tillföra mycket.

Claes Tingvall, vad är ditt intryck av Vosslohs verksamhet?
– Jag är jätteimponerad, den är väldigt professionell. Trots att man är i en bransch med hjältekultur så har man kommit väldigt långt och man förstår säkerhetsfrågan. För att hålla en hög säkerhet så gäller det att man har ett systematiskt arbete, och det intrycket fick jag att de har.

4 tips om säkerhetsarbete från Claes Tingvall
1. Bygg aldrig verksamheten på en hjältekultur.
2. Bestraffa inte den som gör fel – då slutar folk bara att berätta.
3. Undersök uppströms i organisationen hur rutiner kan förändras för att förhindra incidenter.
4. Lär dig hur arbetsplatsen fungerar genom att studera avvikelser och olyckor.

Nollvisionen
Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt i det svenska trafiksäkerhetsarbetet som säger att inga människor ska skadas för livet eller omkomma i trafiken. Förhållningssättet får konsekvenser för utformningen av vägsystemet, som ska anpassas till människans förutsättningar.